Brev till himlen

Hej pappa

Som du säkert redan vet så finns inte hönorna mer, de låg stendöda idag när jag kom ut. Jävla skit kan man säga. Vet du nått om detta kanske, jag har haft en olustig känsla i några dagar nu. Det började med ett ljud här i vårt kök som en penna som trycktes hårt mot ett papper. Och när jag kom hem till  dig i söndags eftermiddag så var det precis som om du var där. Jag var hundra procent säkertb på att du låg i soffan och väntade när jag steg in, det gjorde du säkert oxå. 

Ja jag kan tänka mig att du tycker att det är tråkigast vi rensar hemma hos dig men det skulle du ha tänkt på innan du tog livet av dig. Detta är något som vi måste göra och det vet ju du oxå så är det du som försöker skrämmas så kan du lägga ner för det hjälper inte , jag är inte rädd för dig!!

Det är bättre att du försöker hjälpa till så det går lite smidigt och enkelt för då kan både du och jag gå vidare och det hade varit skönt eller hur, nä inte för at jag vill slippa dig, hade jag fått bestämma och önska så hade du levt idag men så är inte fallet och du måste erkänna att deta är det dummaste och mest korkade beslut du någonsin tagit eller hur, utan för att jag har lite annat att göra oxå.

Nåja, Cs födelsedag kommer snartoch du är som vanligt välkommen. Vi börjar runt tre och den 11 maj har vi Lovas dop och det börjar 12 eller 12.30, prästen skulle återkomma med tiden, då är du oxå välkommen så klart. 

Ja jag vet att jag inte har varit och tänt nått ljus på länge men jag ska göra det näste gång jag lovar dig det, nä du bryr dig inte jag vet men mitt samvete gör det lite grann så för min egendel så ska jag göra det. Jag ska även ta ner påsken hemma hos dig oh packa ner mina saker som är kvar. Jag undrar om det är ok att jag tar kaffeburken med mig hem? 

Du att nu orkar jag net skriva mer och jag har inte så mycket mer att skriva heller så sköt om dig och ta hand om hönorna åt mig och Cornelia.

Älskar dig och saknar dig!

Kram Lina