Saknade & Älskade

Jag var på kyrkogården igår och tände ljus för pappa. Han finns i Minneslunden på Skogslyckas Kyrkogård. På samma kyrkogård finns även min älskade älskade morfar som jag saknar oerhört mycket, en person som har betytt väldigt mycket för mig.

Han har varit som en extra pappa under min uppväxt, vi bodde nämligen grannar under 8 år. Pappa arrenderade morfars gård under dessa åren innan han köpte sin föräldragård. Så jag är verkligen uppvuxen i lagården tilsammans med alla möjliga djur. Ja, ni vet kor och grisar, hönor, gäss, ankor och katter och hundar och kanin.

 

När jag var liten och var med pappa i lagården så satt jag ofta och allltid och gärna med griskultingarna som även fick min napp när jag skulle sluta med den. En känsla som finns kvar som jag älskar och saknar är de tidiga höstmorgnar när vi lastade vagnen med hö och tog traktorn ner till sjön (som det heter där nere bakom skogen) Just den känslan av kylan och lukten av höet och sen de råmande korna är oslagbar. Det saknar jag.

 

 

Jag bor på landet idag oxå, vilket jag älskar och just nu bygger vi upp en liten gård till oss själva, ja det blir ju inte kor och så men kanske i framtiden ett par tre grisar och lite får. Det är min dröm.

 

Vilken är din dröm?

 

 

Ja det jag skulle komma till innan tankarna drog iväg var att det var verkligen fint på kyrkogården igår, det var ju inte mörkt när jag var där men man kunde ändå se alla ljusen sombrann och de fina blommorna som folk har varit där och satt i vaserna. Det är skönt att det är en minneslund för då slipper man känna måsten, det var det sista pappa ville, att vi skulle känna ett måste av att vara där och plantera och dona. Nu kan vi när vi vill, kan och orkar åka dit och tända ett ljus och sitta på bänken en stund och fundera.

 

Ha en fin dag

 

Kram Lina